Stockholm Syndromet

Både igår och idag har jag varit sängliggande med feber. De fåtal gånger jag under den här tiden gått upp ur sängen har jag märkt den strålande solen. Det är helt värdelöst att ligga inne och inte ha kraft att ta sig upp och ut. För tillfället är det ett 1-timmes projekt att hämta ett glas vatten så att gå utanför dörren finns inte på världskartan. Därför känns det som om solen hånar mig och lyser lite extra starkt när jag tittar ut genom fönstret. Solen är ond och vill se mig lida.