Stockholm Syndromet

Jag druttade på arslet idag för första (och förhoppningsvis sista) gången den här vintern. Jag var på väg ner i en trappa på stationen då jag halkade till och föll baklänges. Detta trots traktorsulor. Häromdagen var jag nära att ramla mitt på ett övergångsställe. Båda gångerna var det vitt underlag, och då menar jag inte snön. Nej, jag menar de vita ränderna på övergångsställena och de vita stenplattorna i alla trappor vid alla stationer. Så nu vill jag gå ut med en seriös varning. Så fort man går på det vita är man i risk för att både ramla och göra illa sig men även att göra bort sig totalt, för ja det är fortfarande pinsamt när man ramlar. Det försvinner inte med åldern. Så undvik att gå på allt vitt, för det är som att gå på is som spolats av med världens renaste vatten för att sedan poleras till perfektion. Så halt är det.