Vilken fucking jävla lirare

Oj, vilken härlig dag jag har haft. Började med ett besök hos frisören. Därefter lite shopping. Sen en fika samt en lång promenad i Gamla stan och på Riddarholmen. Så himla mysigt att strosa runt på stadens gator en dag som denna. Snart väntar en god middag med gott vin.

Igår när jag var på väg hem så gick jag längs Folkungagatan och framför gick en man, typ 40+. Helt plötsligt går han in mot husen och blåser ut en snorkråka. Grose, tänker jag och knatar vidare. 20 meter senare gör han samma sak igen, bara det att nu hittar han en halv cigg på marken brevid snorkråkan som han plockar upp och tar med sig. Fy fan vad äckligt tänker jag nu och går snabbt förbi honom. Jag går vidare mot t-banan (Medborgarplatsen), ner för trappan, och in på tåget som precis rullat in. Tåget är knökfullt och jag får en plats precis vid dörren. Just när dörrarna ska stängas kommer HAN in och ställer sig brevid mig. Då jag stod och tittade ner i golvet så kände jag egentligen bara igen honom på den halva fimpen han bar i samma hand som systemetkassen. Jag kände mig lite äcklad att jag var tvungen att stå så nära en man som jag just sett och reagerat på på gatan. Men vad ska man göra. Tåget går och det enda jag tänker är att jag vill inte ens snudda vid hans jacka. Vad händer då, jo, tåget tvärbromsar och han trillar in i mig. Han ber om ursäkt samtidigt som han tar tag i stången på min andra sida. Bara det att han håller precis vid mitt huvud så jag måste ducka ordentligt för att inte vidröra honom.

I Gamla stan kliver en pappa på med en unge i barnvagn och en i handen. Dteta tvingar in äcklet längre in i vagnen vilket jag är VÄLDIGT tacksam för. Man märker att pappan är väldigt pedagogisk då han förklarar för den äldre sonen att han måste hålla i sig samt att när tåget stannar så måste han ställa sig intill pappan så att folk kan komma av. Äcklet verkar social och säger till det yngre barnet (som typ är bebis och ändå inte kan svara) att "vilken fin mössa du har. Det är väl pappa som valt den åt dig". Pappan svarar "Det är pappa som valt jackan i alla fall". Då utbrister äcklet glatt "Jaha, det är väl fan helt jävla, fucking underbart!!!" Pappan verkar nu känna sig väldigt obekväm och verkar inte vilja småprata med honom längre. Det blir tyst. Jag vet inte om det låter lika roligt när man läser det som det var att uppleva, för det var lite svårt att inte dra på mungiporna lite, men fan vilken fucking jävla lirare.

Kommentarer
Postat av: Ludde

haha. skön snubbe? Kunde iofs varit värre. Han kunde haft rygga OXÅ!

2010-12-01 @ 18:41:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0