Stockholm Syndromet

Folks beteende förvånar mig ibland. Varje morgon när jag kommer till Centralen med tåget så trängs man ner för trappan och genom spärrarna. När man sedan närmar sig de självöppnande dörrarna, och bara ett av dörrparen är öppet så vågar folk inte gå mot någon av de stängda dörrarna. Det vore väl katastrof om man faktiskt var tvungen att öppna en dörr för hand, eller? Därför väljer folk att trängas mer än növändigt för att slippa öpnna själv. När de sedan ser att även de dörrarna öppnas automatiskt för att någon närmar sig dem så sprids folkmängden ut och fördelas över alla dörrar. Jag tycker att det är ett så klassiskt svenskt/Stockholmskt beteende att leka "alla följer John" och ingen vågar ta initiativet att sticka ut ens lite.